Något om vetenskapen

Det är underligt, vi har byggt en gigantisk civilisation, och ett gigantiskt vetenskapligt apparat på jorden, som är så utvecklat att vi kan mäta och följa med civilisationens, mänsklighetens och vetenskapens sakta undergång, (p.gr.a. deras biprodukter, växthusgaserna) det som nu skymtar i horisonten med de abrupta klimatförändringar som vi ser idag. Det var väl inte det vetenskapen siktade till, att kunna mäta och sätta siffror på sin egen undergång efter att den nått sin topp?
 
 

Pengarna borde avskaffas

Pengarna (både kontanter och elektroniska pengar) borde avskaffas. Då skulle bara det nödvändiga och nyttiga göras, om alla skulle arbeta volontärt. Och girigheten skulle kollapsa. Det mesta som görs är totalt onyttigt och onödigt, och skulle aldrig göras om det inte vore för begäret efter mer pengar, girigheten, som översköljer alla hänsyn till människor och miljö.

Allt har lagts till rätta för katastrofen

Allt har lagts till rätta för att mänskligheten ska störta sig ut över stupet. Shoppingcentren är fulla av rulltrappor. Vägarna är asfalterade. Den som lyder systemet blir belönad. De som inte gör det, straffas. Det är olagligt att bo i små hyddor i skogen. De som har minst ekologiskt fotavtryck, de hemlösa, har en svår tillvaro. Och de som har störst ekologiskt fotavtryck, cheferna för oljebolagen (och de saudiarabiska prinsarna), lever lyxliv, belönas ofantligt av systemet.
 
Vi lever i en galen värld. Mycket är upp-och-ner.
 
Men kanske mänskligheten besinnar sig när klimatförändringarna blir för tydliga? Men då är det antagligen för sent att göra något. Jag tror redan nu att det är för sent att rädda mänskligheten från att utrotas inom snar framtid (under detta århundrade). Vi måste förbereda oss på det oundvikliga, och göra vad vi kan för att rädda andra arter än människan från undergång. Metangasen från arktiska haven har antagligen gått förbi koldioxiden i vad som främst driver på klimatförändringarna.   

Något om vår tids fascism: polisen och militären

Polisen och militären är det närmaste till fascism vi kommer i Sverige. De är tränade till blind lydnad, och skulle utan tvekan utföra order från en fascistisk regering (de flesta i alla fall). Nazismen kunde genomföras mycket p.gr.a. att polisen och militären i Tyskland blint lydde order, oavsett vilka ordren var. Ett samhälle som uppmuntrar blind lydnad och nedvärderar kritiskt tänkande är redan delvis fascistiskt, vilket det svenska samhället faktiskt är, vilket tydligast framkommer i armén. Och i samma grad som samhället militariseras, i samma grad som polisstaten växer fram, i samma grad är samhället fascistiskt.

Trädets väsen

Trädet - vilket underligt väsen.
Så levande och vilt, så verkligt. 
Trädet är ett levande väsen. 
Kanske är det medvetet också, på något underligt sätt. 
Men det lever så långsamt,
långsammare än sniglar,
den är en förebild för oss i långsamhet och djup.
Jag tror trädet är en livsnjutare,
som lever i nuet. Långsamt och djupt, med djup verklighetsförankring.
Såga därför aldrig ner ett träd om du inte absolut måste.
Även det har lika mycket rätt att leva som du. 
Och den är en för fin varelse för att lättsinnigt sågas ner.

Reggae: Svenska Akademien - En varning ft. Promoe

 
 
 
General Knas;
sänder ut en varning till dom, oh eh..
(som suger) suger vårt blod,
maler liv i sina kvarnar,
ställ dig opp säg ja fått nog.
och du ska se hur de klarnar,
fått nog av ofog,
ja sa vi klargör o varnar, klargör o varnar, fått nog.
ja sa vi och klargör o varnar, förklarar de för barnen..

Promoe;
För jag hör ekot av gläns över sjö och strand men håll med om de känns mer som död å stank,
för vänsterhanden vet inte vad som händer me högerhand men jag spår att vi ska dö av vad vi föder fram,
för allt som finns kvar av våran änglamark är några inavlade djur i en inhängnad park, så fäll opp paraplyet alla vet att det regnar salt,
å svavelsyra råd är dyra snart så rämnar allt

Refräng;
vi utfärdar en varniiing,
se vad vi gjort med vår värld
vi ska få vår betalniiing,
för våra sjuka begär..
vi utfärdar en varniiing,
se vad vi gjort med vår värld
vi ska få vår betalniiing: andas en kvävd atmosfär..

Sture A;
naturen har visst förlorat vi har sålt våran värld å vunnit,
experterna hävdar kunnigt att alla orosmoln försvunnit 
men man skördar vad man sår utan vördnad utan mål vi som skändade mödrar får,
se vår sista bördiga vår,
vi ska köpa de slita slänga urgröpa de smita kränga döda de svika skända vi förnekar de vida kända,
vi kan vrida och vända varenda känt argument men vi måste väl ha kännt att det luktade bränt?

General Knas;
se sicken underbar värld, mänskan va beskärd, den va allt hon va värd, börjar bli tärd, gått fram med svärd, kallat sig lärd, bara för flärd, sa sicken eldhärd, sanna mina ord å hör denna varning se på vår jord de behövs ingen förklaring regelrätt mord ta de som en varning för handlingsförlamning en uppmaning från en galning


Refräng;
vi utfärdar en varniiing,
se vad vi gjort med vår värld
vi ska få vår betalniiing,
för våra sjuka begär..
vi utfärdar en varniiing,
se vad vi gjort med vår värld
vi ska få vår betalniiing: andas en kvävd atmosfär..

Sture A;
polerna smälter havsnivån den stiger
jorden går under men vi blundar å tiger
om regelrätt mord på varann å på oss själva måste vårda gåvan vi har ingen rättt å sälja alldeles för länge så har rikedom vart ära men alla blir fattiga när domedan är nära lär väl få vårt beskärda
va väl aldrig särskilt lärda
skändade gåvan å vi får va vi är värda

Promoe;
dom skriver avtal om naturkatastrofer som klingar tomt dom vattnar ur allt man står för
hyckel från Bryssel-protokoll-vackra-strofer för styr gör ändå marknadens filosofer
å de kan väl inte vara lönsamt? ansvar har vi det gemensamt? pretentiöst å bara pinsamt även om det må vara fint sagt
men för naivt å hopplöst ute omsprunget av dom som tar besluten men slutet är nära så vi tjuter ut......

Refräng;
.. en varniiing,
se vad vi gjort med vår värld
vi ska få vår betalniiing,
för våra sjuka begär..
vi utfärdar en varniiing,
se vad vi gjort med vår värld
vi ska få vår betalniiing: andas en kvävd atmosfär..

Ändstationen, kloaksystemet Internet

Så har jag alltså kommit hit
till slutstationen, ändstationen
soptippen där allt i civilisationen till sist hamnar
kloaksystemet kallad Internet
civilisationens konstgjorda andevärld
dit allt flyttar när det dör den andliga döden
och vill bli känt och dyrkat
i tävlingen om status och makt. 
Och där man kan rota efter ätliga ting. 
 
Så har jag alltså kommit hit
till slutstationen, åldringshemmet,
till TV-skärmen upphöjt i tio
där man kan forska i alla artiklar
och där man kan gripas av en längtan 
att civilisationen snart skall upphöra
där man kan forska om tider och stunder
kring civilisationens eventuella slut.
 
För man har t.om. tråkigt här på internet
så mycket kloak finns här. 
Särskilt på facebook, internet inom internet
där glättigheten och ytligheten 
verkar vara utan gräns. 
Alltmedan det mörknar på civilisationens horisont. 

Djurparkernas ohygglighet

Djurparker allena skulle vara tillräckligt för mig för att jag skulle genomskåda civilisationens ohyggliga ruttenhet och få mig att vilja att den skulle gå mot sin undergång. Men det finns ganska många andra skäl också till detta. Med tanke på djurparker är det ganska underligt att vissa kan försvara civilisationen. Djurparker är något så groteskt att jag skulle vilja ryta av ilska. 
 
Här står det om en grizzlybjörn som blev galen i en djurpark. Jag känner ett visst släktskap. Jag har också blivit galen av civilisationen. 
 
Är inte allt det goda i civilisationen bara smink på det ohyggligt fula ansiktet den har? Det mesta av all konst och kultur? Är det inte saker som får oss att stå ut med ohyggligheterna, istället för att göra revolt? 

Civiliserad konst och kultur: en TV i fångens cell

Civiliserad konst och kultur är som en TV i fångens cell. Det är internet med, för den delen. På skärmen ser vi allt vi vill vara med om, men inte får eller vågar p.gr.a. civilisationens tyranni. Så vi väljer att se på skärmen istället för att leva ut såsom de vilda djuren gör. I konsten och kulturen förtätas all vår längtan. Men ”blott de tama fåglarna har en längtan, de vilda flyger” sade en gång den finlandssvenske poeten Elmer Diktonius.
 
Vi läser Astrid Lindgrens Pippiböcker och Emilböcker om alla de hyss vi inte vågade göra som barn, och heller inte vågar som vuxna. Vi läser spännande äventyrsromaner om allt vi skulle vilja vara med om, men inte vågar, p.gr.a. att det inte är tryggt "där ute", och för att vi inte vågar lämna vårt trygga liv med bostad och arbete. Vi förpassar vår längtan efter vårt djuriska ursprung till romanarketyper som Tarzan och Mowgli. Vi romantiserar skogs-frihetshjältar som Robin Hood. Vi romantiserar indianerna i indianromaner. Vi idealiserar dessa för att vi längtar så efter vad vi har förlorat när civilisationen uppstod.
 
Vi förpassar representanter för de vilda djuren till djurparker, där de blir som en TV-skärm som visar oss djungeln, skogen och dess djur, vårt förlorade paradis. Och vi ser inte att det är vi som är de egentliga fångarna, inte djuren i djurparkerna. De är TV-skärmen i fångens cell, tecken på vårt förlorade paradis, som vi egentligen längtar efter. Ja, vi längtar egentligen efter att alla dessa djur i djurparken skulle vara vilda tillsammans med oss i skogen och djungeln, men eftersom vi har fängslat oss själva i civilisationen, vill vi (till det yttre) inte annat än att ha dom här djuren i djurparker för att påminna oss om vårt ursprung, vara som en TV-skärm i fångens cell. Vi behöver en TV i fängelsecellen, för att förströ oss. Vi är de egentliga fångarna, för vi vågar inte leva ut vår djurnatur fast vi är "fria" till det yttre, medan djuren i djurparkerna gör det till en viss del trots att de är fångar i det yttre. Det är den inre friheten som räknas, och i det inre är de civiliserade fångar som ser på en TV-skärm i sin cell. Bara fångar behöver förströelse. Bara fångar behöver döda tiden med förströelse. 
 
Jag ser detta, och ändå fortsätter jag att stirra på TV-skärmen (i ovannämnda symboliska mening). Vad ska jag annat göra? Vi är ju utkastade ur vårt Ur-paradis, djungeln och skogen. Bara där, i en stam på ett par dussin människor, strövande omkring ätande frukter och nötter, som aporna, skulle behovet av TV-skärmen förintas. Men hålet efter utkastandet måste fyllas med något. Civilisationen är TV-skärmen som ska fylla hålet efter människans utkastande av sig själv ur paradiset. Så enkelt är det. Men det kan aldrig fylla hålet, lika litet som en drog kan det. Vi kan inte lura oss själva till att tro att TV-skärmen kan fylla hålet efter djungeln och skogen. Vi kan inte lura oss själva till att tro att TV-skärmen är verkligheten. Vi lever urtråkiga liv, det är sanningen. Därför behöver vi TV-skärmen, som ger oss ett sken av att det händer något. Men i verkligheten har civilisationen utrotat allt det vilda från sina domäner, allt det spännande och oförutsägbara, så att det vi har kvar är politikernas och prästernas liturgiska mässande av samma psykotiska och meningslösa saker år ut och år in, och vårt eget tråkiga slavande i deras koppel. 

Har djurismen kommit för sent?

Jag undrar om djurismen  med sin vision om avvecklingen av civilisationen har kommit för sent. Hinner inte klimatförändringarna ikapp oss, och sabbar alla försök hos mänskligheten att återvända till det vilda?
 
Om det är sant det ekologiprofessorn Guy McPherson säger, att mänskligheten kommer att dö ut före 2030, då hinner vi inte återvända till det vilda. Jag gissar att det tar minst hundra år om man skall avveckla civilisationen på ett mänskligt sätt, utan att ta till tvång och våld. Och det vill jag inte, som radikalpacifist. 
 
Även om vi skulle plantera skog överallt där det nu är åkrar, så skulle det inte kunna binda tillräckligt med koldioxid för att det skulle hindra skenande klimatförändringar. Vi borde ha börjat med detta redan 1916. Sadhu Sundar Singh (1889-1929) borde ha predikat djurismen. 
 
Djurismen kommer att bli en förtvivlad, desperat dröm om det omöjliga. Eller vad tror ni? 
 

Hövdingens bön, av Roger Pontare

 

 

Sent nu på jorden går mot höst
var kan vi finna tröst?
När våra böner saknar ord
hör vår sång Moder Jord.

 

Du vår Moder som oss fött
för dina barn du blött.
Allt vad vi önskat ur din jord
har du gett Moder god.

 

Landet nu ödelagt.
Andens vrede väckt.

 

Moder din slakna kropp
är vårt enda hopp.
Ack moder jord
till dig vi flyr.
Ännu en morgon gryr.
Dela din smärta
och din kamp.
Om du oss hör Moder jord!
Om du oss hör Moder jord!


Vad jag skulle börja avveckla av civilisationen, om jag fick bestämma. Och vilka "industrier" jag skulle uppmuntra.

Jag skulle börja med att avveckla krigs- och kärnkraftsindustrin, och sluta med sjukhusen (först efter att vi emigrerat till varmare länder och civilisationen har avvecklats). Och följande industrier skulle jag börja med att avveckla, efter krigsindustrin och kärnkraften, ungefär i prioriteringsordning (jag tycker alla dessa industriner är helt onödiga, ja de flesta rentav skadliga):
 
Bilindustrin (allt utom eldrivna bussar), oljeindustrin (80 % bort), kolindustrin (80 % bort), naturgasindustrin (80 % bort), palmoljeindustrin, byggindustrin (allt bort utom renovering), skogsindustrin (det mesta avvecklas, resten bara för ved), pappersindustrin (allt utom papper till vissa utvalda böcker), djurfabriksindustrin (särskilt pälsdjursnäringen), asfalteringsindustrin, drogindustrin, tobaksindustrin, alkoholindustrin, prostitutions-industrin, gruvindustrin (allt utom metaller till vindkraft och solkraft), fyrverkeri-industrin, filmindustrin, sportindustrin, turistindustrin,  reklamindustrin, båtbyggarindustrin (allt utom enkla, små segelbåtar, roddbåtar och kanoter), nöjesindustrin, robotindustrin, finans- och bankindustrin, penningtryckarindustrin, jaktindustrin, godisindustrin, kak- och bakelseindustrin, elektronikindustrin (allt utom komponenter till datorer, som mest ska fås genom återvinning), datorindustrin (allt utom remont av befintliga datorer), datorspelsindustrin, mobiltelefonindustrin, porrindustrin, kaffeindustrin, teindustrin, leksaksindustrin, chokladindustrin, "skolindustrin" (särskilt grundskola och gymnasium, vissa vetenskapsgrenar inom universiteten, som medicinvetenskap, klimatforskning, ekologi, humanekologi och konservationsbiologi, tillåtes), metallindustrin (allt utom vissa metaller till vindkraft och solkraft), veckotidningsindustrin, dagstidningsindustrin (allt utom vissa utskick om jordens ekologi, oljetoppen och klimatets tillstånd) glassindustrin, sockerindustrin, spelautomatindustrin, restaurang- och café-industrin (lokalerna behövs till flyktningar, bara vegetariska och ekologiska restauranger skulle få bli kvar), klädindustrin (allt utom yllekläder), sminkindustrin, lottoindustrin, teaterindustrin, operaindustrin, konstindustrin, förlagsindustrin (utom några få utvalda böcker om mycket väsentliga ting)
 
(kommer ni på några fler bovar?)
 
De "industrier" som jag skulle uppmuntra (i ett övergångstadium dock, allt skulle läggas ner efter hand när vi emigrerar till varmare länder), vore "trädplanteringsindustrin", sjukhusindustrin, läkemedelsindustrin (mest smärtstillande, ångestdämpande, sömnpiller o.l.), "välgörenhetsindustrin" (i icke-kolonialistisk anda), tandläkarindustrin, äldreomsorgen, sovsäcksindustrin", "myggnätsindustrin", "ylleklädindustrin" "plantskole-industrin" (särskilt frukt- och nötträd), "permakulturindustrin", "trädgårdsindustrin, "tipi- och jurta-industrin", "tältmakarindustrin", "tält-kamin-industrin", cykelindustrin, återvinningsindustrin, "lopptorgsindustrin", "biblioteksindustrin", "jordbruksindustrin" (ekologiskt jordbruk, utan djurfabriker),  "internetindustrin", fiskeindustrin (dock ett långt mildare, småskaligt fiske, 80 % bort), "stickningsindustrin" (mest ylle), vindkraftsindustrin  (i liten skala), solpanelsindustrin (i liten skala)....
 
 

Hur civilisationshelvetet får fortplantas

Det finns en historia av prästen Richard Wurmbrand från hans tid i fängelset i Rumänien under Ceaucescus styre, att fångvaktarna tvingade en fånge att äta bajs, och att fången blev galen av detta och bad om mer. Detta tycker jag fångar väl in hur civilisationens utbredande går till. Ta t.ex. matematiken, dödens vetenskap, rena "bajset". Vi tvingas i grundskolan att läsa matematik, och de som blir galna av alla siffrorna ber om mer, och läser "frivilligt" lång matematik på gymnasiet och matematikvetenskap på universiteten. De är helt enkelt hjärntvättade att "tycka om" matematiken. Hur kan någon tycka om något så mekaniskt och dött som siffror och matematik? Det finns inget liv i det, inget vilt, ingen revolutionär ande, inget mänskligt, bara livets förvandling till mekanik och robotaktighet. 
 
De kristna har i alla tider fått lära sig att tacka Gud för allt, även för katastrofer. De är liksom sända av Gud för att aga oss och uppfostra oss, så vi luttras genom lidandet. Detta tackande för en gudstyranns tortyr påminner om fången som ville ha mer bajs, och uppvisar liknande psykopatologi. När man blivit tillräckligt plågad och förnedrad, blir man ibland liksom ett med sin plågoande, han flyttar in i ens bröst. Det är så "medberoende" (som bl.a. Tommy Hellsten har skrivit mycket om) uppstår hos barn till destruktiva alkoholistföräldrar  eller till föräldrar med religiös fundamentalism. Jag har en syster som tackade min (kristet fundamentalistiska) pappa efter att han hade agat henne med riset när hon var liten. Och nu agar hon själv sina barn (eller snarare hennes man gör det med hennes tillåtande). Förtrycket fortsätter, offren blir ibland förövare p.gr.a. medberoendet och införlivandet i sig själv av tyrannen. Det är så civilisationshelvetet fortsätter och fortplantas. 

Civilisationen som fascismens innersta väsen

"Arbeit macht frei" (tyska för "arbete gör fri") stod det ovanför ingången till koncentrationslägret i Auschwitz. Många civiliserade (särskilt de religiösa fundamentalisterna) tror än idag på detta, fast dom inte skulle erkänna det. Det kallas nuförtiden "arbetslinjen", med ett litet finare ord. Vi ser på arbetet som ett självändamål, ett ideal att eftersträva, något som är ädlare än att inte arbeta, något som förädlar oss och gör fri, något som gör oss viss om vår utvaldhet och vårt värde (detta är särskilt påpekat av Max Weber i hans religionssociologiska klassiker "Protestantismens etik och kapitalismens ande") Men vi arbetade inte, långt tillbaka i vår urhistoria, vi plockade frukt och nötter från träden i de skogar vi vandrade nakna i, som aporna, innan vi började jaga djur, dvs. det första fröet till arbetet (djurismen vill tillbaka till detta djuriska urtillstånd, längre tillbaka än många anarkoprimitivister vill, som vanligtvis förordar jägar-samlar-livsstilen). Och stenålderns jakt- och matinsamlingsarbete skulle inte ens kunna kallas riktigt arbete, för vi skiljde inte mellan arbete och fritid på den tiden. Det var först i och med jordbrukets uppkomst som vi verkligen började arbeta.
 
Nazismen var ingen isolerad företeelse i historien, den uppkom inte i ett vakuum, så som många tycks tro (och därför är blind för sin egen fascism). Den bygger på hela den dittillsvarande civilisationen, och har egentligen aldrig försvunnit, bara uppkommit i nya och allt starkare former. Civilisationen som helhet har alltid till sitt väsen varit nazistiskt/fascistiskt, den bygger på kolonialism och grym erövring av länder, människor och miljö, på despotism (både diktatorisk och demokratisk sådan), nepotism, på slavarbete (både i sin gamla och i sin moderna mer systematiska form i löneslaveriet), på främlingsfientlighet, på sexism och patriarkalism, på domesticering (tämjande och förslavande) av växter och djur, på rationalisering och teknologisering av allt, på förintandet av allt vilt osv. Allt detta liksom ligger i civilisationens väsen, så att desto mer civiliserat och utvecklat ett samhälle är, desto mer tenderar den att ha dessa kännetecken. Vi tycker kanske att desto mer civiliserad man är, desto mer tolerant och mindre destruktiv är man, men då glömmer man att se på baksidan av denna civilisering, som handlar om sådant som utsugning av miljön och utnyttjande av billig arbetskraft i tredje världen, utvecklande av ohyggliga, skamliga, gigantiska djurfabriker, ja bäddandet för en total ekokatastrof genom de utsläpp som leder till klimatförändringarna. Detta är baksidan av den civiliserade "toleransen", som ofta vänder sig enbart till de relativt rika vita västerlänningarna, medan fabriksarbetare i tredje världen lever i rena slavliknande förhållanden, tvingade till det p.gr.a. ekonomisk kolonialism - de är helt enkelt tvungna att slava i dessa fabriker p.gr.a. att civilisationen har förstört deras egna självförsörjningsmöjligheter. Och detta skall liksom vara "tolerans" och "civilisering av vildarna". Jag blir så arg att jag vill ryta.
 
Min poäng är att historien inte har gått framåt, utan bakåt, att mänskligheten inte har blivit bättre när man ser till helheten, att fascismen till och med är starkare idag än på Hitlers tid (Sverige är en polisstat), den riktar sig bara mot andra än de relativt rika vita västerlänningarna, såsom mot djuren och miljön. De relativt rika har alltid varit priviligierade, genom hela den civiliserade historien, det är inget nytt. Det som är nytt är däremot det totala förintandet av allt vilt, all vild natur, civiliseringen av alla vildar, genomrationaliseringen av allt liv, så att allt skall bli mekaniskt och teknologiskt - och detta är fascismens innersta väsen. Och det som också är nytt är det hot mot själva jordens överlevnad som civilisationen har blivit, p.gr.a. klimatförändringarna. Judarna på Hitlers tid har byts ut mot icke-mänskliga arter och Moder Jord, som vi förintar i en allt snabbare takt. Och istället för att avveckla dödsmaskineriet, rusar våra politiker bara på, gör dödsmaskineriet ännu större. Om något är fascism så är det detta; att leva så att ens livsstil och ens beslut till slut förvandlar hela civilisationen och Moder Jord till ett enda stort koncentrationsläger, ett enda stort förintelseläger. 
 
Och vi vanliga människor tvår våra händer och leker oskyldiga! Vi skyller på politikerna! Men vi är alla mer eller mindre skyldiga till denna härva vi har hamnat i, och gör bäst i att erkänna fascismen i vårt handlande. När människan blir tagen på bar gärning för "ecocide", och vaknar till vad hon gjort, skall det ett otroligt mod till att erkänna sin fascism. Där har du orsaken till alla lama klimatförhandlingar och all tilltro till att tekniken skall rädda oss: vi är rädda för att erkänna den fascism som finns inbyggd i vår civilisation, och som kräver av oss att vi skall avveckla civilisationen, avveckla fascismen, inte stegra den i ett sista förtvivlat utbrott av teknofascism, såsom Hitlers desperata krig mot Ryssland kan vara en svag förebild för. 

.

.

Min syn på flyktningkrisen

En ofattbar girighet och ogästvänlighet har gripit Sverige. Vi vill behålla vår internationellt sett skyhöga levnadsstandard till vilket pris som helst, även om det innebär att tvinga 80 000 flyktningar tillbaka till sina hemländer!
 
Det jag skulle göra istället vara att bygga om nästan alla shoppingcenter, nästan alla fabriker, nästan alla skolor (särskilt grundskolor och gymnasium) och alla kyrkor till flyktningsförläggningar, kollektiv för flyktningar, och lägga ner all annan verksamhet i dessa lokaler - vi behöver dem alldeles inte. Och så skulle jag låta den tredjedel av maten som slängs gå direkt till dessa flyktningar. Jag skulle också bygga små tipi-byar i alla parker och i skogarna där flyktningar kunde bo (med kamin i). Ingenting av allt detta ser man i Sverige idag. Istället höjs bara hela tiden svenskarnas levnadsstandard. Men om vi gör som jag föreslog, då har vi verkligen plats till alla flyktningarna! Sverigedemokraterna kan varsågod få äta upp den bullshit som kommer ur deras munnar. 

Lewis Mumford om vår tids Eichmanns

"I varje land finns det idag otaliga Eichmanns (en av nazitysklands ledare, min anm.) inom förvaltningen, företagsvärlden, vid universiteten, i laboratorierna, inom militären: ordentliga och lydiga personer, som är fullt beredda att utföra vilket officiellt sanktionerat fantasiprojekt som helst, oavsett hur omänskligt och gement detta än kan vara."
 
(Lewis Mumford i boken Mythos der Maschine. Kultur, Technik und Macht, 1978)

Sveriges kyrkor - skamfläckar för landet

När man börjar se bakom kulisserna vad som ligger bakom Sveriges kyrkor, särskilt i deras historia, så framstår de som rena skamfläckar för landet. Tänk bara, kyrkorna är uppresta till ära för kosmiska diktatorer (som visserligen inte finns) - Jesus och Gud. Och tänk lite, de är uppresta på bekostnad av de fattiga och miljön. Man kan se på dem som monument eller gravstenar över alla dom fattiga i världen som har svultit eller dött av svält, och all natur som gått under, p.gr.a. att pengarna och arbetskraften har gått till att bygga kyrkor istället för att föda dom fattiga och värna om naturen. Sveriges kristenhet borde inse detta, och försöka betala tillbaka sin skuld till de fattiga och naturen, genom att göra kyrkorna om från gudstjänstlokaler till flyktningförläggningar och övernattningsplatser för hemlösa, och plantera skogsträdgårdar eller skogar på den lediga mark kyrkorna äger. Men ingen sann ånger är att finna i Sveriges kristenhet sådan den är idag, bara samma rikemansförtryck som alltid, genom den kristna högern i politiken. Sveriges kristenhet har ingenting kvar av kristendomens ursprungliga revolutionära ande, den som fanns i vilden Johannes Döparen och i vilddjuret Jesus Kristus, Johannes Döparens lärjunge, som, även om han är en mytisk varelse,  är något av en arketyp för den anarkistiska revolutionären och rebellen som torteras och avrättas för sitt uppror.
 
Kyrkorna är dock bara praktexempel på hela civilisationens ruttenhet; alla byggnader, alla industrier, alla monument, och nästan all konst och kultur är stölder från dom fattiga, särskilt tredje världen och naturen. Och nu - genom oljetoppen och klimatförändringarna - börjar naturen kräva att mänskligheten betalar tillbaka sin skyhöga skuld.
 
Vad skulle Sveriges regering säga om vi hade monument över Hitler eller Stalin överallt i vårt land? Men just detta är kyrkorna - monument över en kosmisk Hitler, en kosmisk Stalin - de kristnas gud.

Naturmystik av Friedrich Hölderlin

"O saliga natur! Jag vet icke vad som sker med mig, då jag öppnar mina ögon för din skönhet, men all himlens glädje är i de tårar jag gråter framför dig, den älskande framför den älskade. 
   Hela mitt väsen förstummas och lyssnar, när luftens milda vågor spela om mitt bröst. Förlorad i det vida blå blickar jag ofta upp i etern och ner i det heliga havet, och mig är som öppnade en besläktad ande sina armar för mig, som upplöste sig ensamhetens smärta i gudomens liv. 
   Vara ett med allt, det är gudomens liv, det är människornas himmel. 
   Vara ett med allt som lever - i salig självförgätenhet återvänd till naturens helhet, det är höjdpunkten av tankar och fröjd, det är den heliga bergshöjden, den eviga vilans ort, där middagen förlorar sin tryckande värme och åskan sitt dån, och det jäsande havet är likt kornfältets vågor. 
   Vara ett med allt som lever! Med dessa ord lägger dygden bort sitt vredgade harnesk, människans ande sin spira, och alla tankar svinna bort framför bilden av den evigt-enda världen, som konstens normer göra det för konstnärn, då han står inför sin Urania, och det järnhårda ödet avsäger sig herraväldet, och döden flyr ur alla väsens grund och oskiljaktlighet och evig ungdom förskönar och saliggör världen."
 
(Friedrich Hölderlin, ur boken "Hyperion")

RSS 2.0