Stora människors sista ord
Martin Luther: "Vi är alla tiggare. Det är sant"
David Petander: "Jag har givit mitt liv. Hur långt har Riket kommit?"
Jakob Böhme: "Nu får jag härifrån, in i Paradiset" (han sade detta medan han hörde himmelsk musik från andra sidan)
Franciskus av Assisi: "Den 2 oktober 1226 höll han den sista nattvarden med bröderna. Nästa kväll såg Franciskus döden komma in i rummet och hälsade honom med. ”Var välkommen, min broder Död”. Bröderna lade honom nu på ett grovt lakan på golvet Korsgången i Ystadklostret. Detalj från valvet i klosterkyrkan. och man täckte honom med aska och jord. Svagt kunde bröderna höra Franciskus sista ord: ”För min själ ut ur fängelset, så att jag får prisa ditt namn!”" (från denna artikel)
Nathan Söderblom: "Det finns en levande Gud, jag kan bevisa det genom religionshistorien."
Leo Tolstoj: "Jag älskar sanningen"
Mahatma Gandhi: "Å Gud!"
Bob Marley: "Pengar kan inte köpa liv"
August Strindberg: "Allt är försonat"
Gustaf Fröding: "Jag vill inte vara något ideal"
Gunnar Ekelöf: "Vid halvtvåtiden på natten, efter orolig sömn, då G. talar mycket men ohörbart, ber om vatten, ändrar till penna, knäpper upp pyamasjackan, känner med ena handens fingrar utefter revbenen, pekar sedan med pennan mot hjärtat och säger ”det här är hjärtat ”" (Magnus William Olsson i denna artikel)
Henry Ward Beecher: "Nu kommer mysteriet"
Ludwig van Beethoven: "Vänner, applådera. Komedien är över"
Victor Hugo: "Jag ser svart ljus"
Henry David Thoreau: "Älg, indian."
John Keats: “Jag kan känna tusenskönorna växa över mig."
Christina Rossetti: “Jag älskar alla. Om jag någonsin hade en fiende, skulle jag hoppas att möta och välkomna denna fiende till himlen."
Emily Dickinson: "Jag måste gå in, dimman stiger:"
Sir Isaac Newton: “I don’t know what I may seem to the world. But as to myself I seem to have been only like a boy playing on the seashore and diverting myself now and then in finding a smoother pebble or a prettier shell than the ordinary, whilst the great ocean of truth lay all undiscovered before me."
Charles Darwin: "Jag är inte det minsta rädd för att dö""
Edith Södergrans kanske sista dikt:
Ankomst till Hades
Se här är evighetens strand,
här brusar strömmen förbi,
och döden spelar i buskarna
sin samma entoniga melodi.
Död, varför tystnade du?
Vi äro komna långt ifrån
och äro hungriga att höra,
vi hava aldrig haft en amma
som kunnat sjunga såsom du.
Kransen som aldrig smyckat min panna
lägger jag tyst till din fot.
Du skall visa mig ett underbart land
där palmerna höga stå,
och där mellan pelarraderna
längtans vågor gå.
Kommentarer
Trackback
