Dikten "Kerub" av Karin Boye
KERUB
Också du, som våndas under allas klander,
också du är kallad till din plats bland keruberna –
med lejonfötter, med solvingar,
med vördnadsbjudande människohuvud:
djur-ängel.
De ropar efter dig: ”Oren, oren!”
Därför att de aldrig drabbades av renhet.
Låga, samla dina gnistor ur vråarna,
ässjan väntar, och hammaren som smider dig till
blixt
skall lära dig blixtens snabba renhet
och ditt namn bland keruberna.
(Karin Boye)
(förmedlad av filosofen Hugo Strandberg vid Åbo Akademi)
Kommentarer
Trackback