Bristen på moraliskt medvetande och moralisk uppfostran hos lärarna på skolan

På våra skolor är det kunskapen som är det överlägset viktigaste, inte moral och hur man lever (bara ett vitsord ges åt "uppförande", medan alla andra vitsord ges åt hur mycket kunskap man har i olika ämnen). Man lär sig inte heller att värdera de fakta som presenteras, utan man ska bara itutas fakta på ett "objektivt" sätt, läraren ska vara så jäkla "objektiv", och inte lära eleverna att värdera moraliskt det han lär ut, att ta ställning mot det onda. Hur ska hen kunna lära eleverna detta, när hen inte ens själv vågar värdera och kritisera i sin undervisning?
 
När vi undervisades om Napoleon Bonaparte t.ex., sa historieläraren aldrig att han var en riktig diktator och maktmissbrukande erövrare, lik Hitler, utan han presenterades bara på ett "objektivt" sätt. Vilket fick oss elever att anse honom som en reko kille, ingen att avfärda som kriminell.
 
Kolonialismen fördömdes likaså aldrig av våra historielärare, utan den presenterades likaså på ett "objektivt" sätt, som om den var det naturligaste i världen. Christoffer Columbus kritiserades inte, fast han var ohyggligt grym mot infödingarna. På samma sätt med industrialismen, den presenterades som det naturligaste i världen. Mina lärare hade inte tillstymmelse till ekologiskt medvetande. Vetenskapen och dess landvinningar kritiserades aldrig, det civiliserade projektet kritiserades aldrig.
 
Det enda jag minns som fördömdes riktigt tydligt, var "Förintelsen" under andra världskriget. Är det inte betecknande att just det fördömdes som aldrig ens har hänt, medan brott som verkligen begåtts gås förbi utan kritik? (Och Hitler fördömdes naturligtvis också, på basen av Förintelsen.)
 
Är inte den "objektivitet" som lärarna menar sig ha, en falsk objektivitet? Är det inte detta en kollaps för moralen?  Är det inte ett svek mot eleverna? Är inte att ta ställning mot ondskan den enda rätta objektiviteten?
 
Det är inte bara grundskolan och gymnasierna som har denna allvarliga defekt. Även universiteten har det delvis. I de kyrkohistoriska läroböckerna får man aldrig lära sig hur vidriga korstågen var. De presenteras "objektivt", som något helt naturligt.
 
Detta är inte bara lärarnas fel, utan själva skolsystemets fel. Lärarna är ju bara nickedockor, marionetter som styrs ovanifrån av staten. Detta underminerar lärarnas moraliska medvetande, de får inte lära ut något som inte står i böckerna. Lärarna tillåts inte ha moraliskt samvete, de tillåts inte att vara självständiga, kritiska varelser. Hur kan någon vilja bli lärare under sådana omständigheter? Det är oerhört vidrigt alltså. Vi borde bojkotta skolan.

Kommentarer
Postat av: Einar

Hej Lars! Du skriver: "Det enda som fördömdes riktigt tydligt, var "Förintelsen" under andra världskriget. Är det inte betecknande att just det fördömdes som aldrig ens har hänt?"
Vad menar du med att "det fördömdes som aldrig ens har hänt". Anser du att "förintelsen" så som den allmänt beskrivs i forskning och media inte har ägt rum? Vad menar du då istället hände?

2016-11-09 @ 15:02:21
Postat av: Lars Larsen

Hej! Ja, jag menar att förintelsen inte ägt rum. Det som istället hände, var att folk dog av tyfus, överarbete och svält i massvis i slutet av kriget. Man uppskattar antalet som dog så till ungefär 200 000 människor. Det var det sanna dödstalet.

2016-11-10 @ 12:28:00
Postat av: Boris

Du vill inte prata om förintelsen. Tro mig. Du kommer bli jagad, tystad och hotad. Håll det för dig själv.

Det är ett krig man inte kan vinna.

Med all välmening, Boris.

2016-11-10 @ 12:48:54
Postat av: Lars Larsen

Boris, jag förstår dig och jag håller med. Inkvisitionen lever vidare i nya former, nya dogmer tar de gamlas plats. Men jag kommer att, nån gång nästa år, skriva ett helt blogginlägg om Förintelsen och revisionismen, efter att jag gett ut min bok "Åter till det vilda. En uppgörelse med civilisationen." Jag vågar inte skriva det nu, p.g.a. att det kan försvåra att jag hittar förläggare för boken.

2016-11-10 @ 13:20:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0