Myggans död och min död
En mygghane lever bara några veckor.
Sen finns den inte mer.
Men det är inte tragiskt.
För den har verkligen LEVT.
Sen när den dör,
ja, då är det inget mer med det.
Så vill jag att min död ska vara.
Jag vill LEVA,
så att min död inte blir tragisk.
Ja, har jag LEVT,
då är min död som myggans,
jag finns inte mer,
men så är det inget mer med det.
Jag tror också att man vänjer sig snabbt
vid att inte finnas mer.
Man uppgår ju i Alltet,
smälter samman med naturen,
blir till LIV för andra,
det är floden som uppgår i havet,
i en sakta, mild extas,
som liknar lite på
när man släpper en fjärt, eller bajsar, efter att ha hållit sig länge,
man släpper sig helt enkelt när man dör,
man känner: äntligen!
Kommentarer
Trackback
