för naturens skull

Jag kom nyligen på att det finns ett mycket enkelt sätt att räkna ut det troliga minimitemperaturscenariot för år 2100. Det är kanske bekant för många att FN:s klimatpanel IPCC:s värsta scenario för 2100 numera är omkring 4  grader varmare än förindustriell tid (se denna artikel, där det står 3,7 - 4,8 grader, år 2007 sade de 6,4 grader, se här). Nu skall jag räkna ut om detta är sannolikt:

 

Jag använder tiden 1998 till 2016 som referens här. I 1998 var temperaturen som mest ca. 1,19 grader (se här) över den förindustriella nivån (ca. år 1750 *) och i Februari 2016 var temperaturen 1,65 grader över den förindustriella nivån (se här och här). 1998 var det en El Nino, och 2016 var det en El Nino, de två kraftigaste El Ninon som vi haft sedan mätningarna började. Att det var El Nino dessa två år, är viktigt för uträkningen av minimitemperaturen för 2100, eftersom vi kan vänta oss lite liknande mönster i framtiden (jag mäter temperaturökningar från El Nino till El Nino, i fallet med åren 1998-2016 tar jag de värsta El Nino-åren), och det gör rättvisa åt hur fort temperaturökningen numera går på sitt minimum.

 

Alltså, skillnaden i temperatur mellan 1998 och Februari 2016 var 0.46 grader. Antalet år mellan dessa två datum är 18.

 

Hur många sådana 18-års perioder går det på de 84 år som ligger mellan 2016 och 2100?  Jo, ca. 4,7.

 

Vad är 4,7 gånger 0,46? Jo, ca. 2,15.

 

Om vi adderar 2,15 till 1,65 får vi 3,8.

 

Vi kan alltså vänta oss minst en temperatur på 3,8 grader över förindustriell tid fram till 2100, om uppvärmningen går lika fort som hittills. Jag säger minst, eftersom det antagligen kommer att gå fortare när vi efter hand får mer koldioxid och mer metan i atmosfären, p.g.a våra utsläpp och naturens egna metanutsläpp. Men det kan inte gå långsammare än hittills, p.g.a. ökande halter av växthusgaser i atmosfären. Ökande halter av växthusgaser innebär ökande uppvärming, enligt grundmurad klimatvetenskaplig forskning. Vi måste också räkna in alla positiva återkopplingsmekanismer som kan sättas igång, t.ex. de som utlöses av att isarna på våra poler smälter bort. En typisk sådan är att albedoeffekten minskar, dvs. mörk yta suger upp mera solljus än en vit yta (som när ytan är täckt av is). Sådana effekter kan göra att vi får skenande klimatförändringar (runaway global warming), och gör att det är mycket lite sannolikt att det bara blir 3,8 grader över förindustriell tid år 2100. (Förlusten av global dimming vid civilisationens kollaps kommer också att göra sitt) Vissa hävdar att vi redan är mitt uppe i skenande klimatförändringar. 

 

Alltså: minst 3,8 grader varmare 2100 (med mitt amatörmässiga lilla matematikexperiment). Vad skulle ett sådant best-case scenario innebära? (jag menar här att kring 4 grader är ett best-case scenario istället för ett worst-case scenario, såsom IPCC vill påstå)  

 

Under senaste istid, då det var 5 grader kallare, var det tre kilometer tjock is över Skandinavien och en kilometer tjock is över New York. Havsytan var 120 meter lägre. Så känsligt är planeten för skillnader i temperatur. Vad skulle 5 grader varmare innebära? Vissa säger att mänskligheten inte kan överleva 6 grader varmare (som den brittiske miljöjournalisten Mark Lynas, se här). Och den brittiske miljöjournalisten Oliver Tickell skrev i The Guardian 2008 att vid 4 grader varmare, är allt vi kan göra att förbereda oss för mänsklighetens utdöende (se artikeln här). Jag är benägen att hålla med Tickell och domedagsprofeterna inom miljörörelsen här. Det är inte lätt att se nån annan utväg, om vi verkligen ska vara realistiska. Om vi ska ha någon chans att undvika detta, måste vi avveckla civilisationen, och det snabbt. Det är osannolikt att detta kommer att hända. Eller så måste vi komma på någon geoengineeringmetod som verkligen blir effektiv och som vi lyckas implementera i stor skala, vilket jag inte ser på horisonten just nu. Vi måste ner till noll utsläpp snabbt, och sedan till negativa utsläpp. Mitt förslag är att göra åkrarna om till skogar och skogsträdgårdar (1) (träd binder koldioxid från atmosfären), men det kräver att vi blir radikalt färre, och att vi lever som urfolken. Det går, men jag tror de flesta hellre riskerar planetens kollaps och mänsklighetens utdöende än att pruta på sin bekvämlighet, och begränsa sin expansion i antal, tyvärr. 

 

 

*  lägg till 0.3 till temperaturen i grafen för åren 1750-1880 (1880 var året då mätningarna började, 1750 var året då industrialismen tog fart), så får du 1,19 för 1998. Klimatvetenskapsmannen Michael Mann har påpekat att temperaturen steg med 0,3 grader mellan 1750 och 1880. 

 

(1) Även trädplantering för att rädda klimatet är problematiskt, se här och här.