Det som lever i skymning
Den här dikten skrev jag 2005, jag tycker mycket om den:
det finns en daggdroppe kvar på lövet
den faller
tungt ner på skymningens trolska fiol
glider mjukt ut över strängen
och den spelar färger och sagor ut över himlen
det dagas
det barnas på rosa kvällshimmel
ett barn lever bara om natten
när verkligheten är tyst som en sovande svan
och borrar sin skarpa näbb in under sin milda vinges skydd
en daggdroppe lever av natten
det spröda i människan lever
av några få ögonblick
då tårar skymmer blicken
Kommentarer
Postat av: Titti
Min favorit dikt...den är så vacker...att det gör ont.
Trackback
